Kartläggning förskoleklass: det här ingår i Skolverkets material
Johan Bergström
Författare
Kartläggningen i förskoleklass är en obligatorisk genomgång av vad eleverna kan i språk och matematik när de börjar skolan. Läraren använder Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och Hitta matematiken under höstterminen. Det är inget prov och ger inga betyg. Syftet är att tidigt hitta elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, och elever som har kommit längre och behöver extra utmaningar.
Från höstterminen 2026 gäller reviderade versioner av materialen. De har ett tydligare fokus på läsningens grunder och taluppfattning, färre moment och tydligare gränsvärden för när ett resultat är en signal om att eleven kan behöva stöd.
| Material | Årskurs | Vad det kartlägger |
|---|---|---|
| Hitta språket | Förskoleklass | Språklig medvetenhet, bokstäver och tidig läsning |
| Hitta matematiken | Förskoleklass | Taluppfattning och matematiska ord och begrepp |
| Fånga språket | Årskurs 1 | Läs- och skrivutveckling, höst- och vårtermin |
| Fånga matematiken | Årskurs 1 | Taluppfattning, bygger vidare på förskoleklassen |
Vad är kartläggningen i förskoleklass och varför görs den?
Kartläggningen är en del av garantin för tidiga stödinsatser, som infördes 2019. Garantin innebär att obligatoriskt kartläggnings- och bedömningsmaterial ska användas i förskoleklassen och i årskurs 1, så att elever som behöver stöd i att läsa, skriva och räkna upptäcks tidigt. Skolverket sammanfattar målet som att eleverna ska få “rätt stöd i rätt tid”.
För dig som förälder betyder det att skolan systematiskt ska följa ditt barns start, inte bara vänta och se. Läs gärna vår översikt över hur året i förskoleklass ser ut om ditt barn precis har börjat.
Vad kartlägger Hitta språket?
Hitta språket är det nationella kartläggningsmaterialet för språket i förskoleklass. Den reviderade versionen har tre aktiviteter i stället för fyra:
- Tala, lyssna och samtala: hur eleven förstår och använder talat språk, lyssnar, berättar och deltar i samtal.
- Fonologisk och fonemisk medvetenhet: om eleven kan urskilja och hantera ljuden i ord, till exempel första och sista ljudet.
- Bokstavskännedom: vilka bokstäver eleven känner igen och om eleven kopplar bokstäver till rätt bokstavsljud.
Materialet innehåller nu också ordavkodning. Den sista delen, där eleven ska ljuda ihop bokstavsljud till ord, görs bara med elever som genomgående har visat fonemisk medvetenhet. Det är alltså inget krav att alla barn ska kunna läsa i förskoleklass, delen finns för att fånga upp dem som redan har kommit långt. Vill du veta mer om grunden för detta kan du läsa om språkutveckling hos små barn.
Vad kartlägger Hitta matematiken?
Hitta matematiken handlar i den nya versionen tydligare om taluppfattning, alltså en allmän förståelse för tal, deras värden och relationer och hur man hanterar enkla räkneoperationer. Läraren kan samtidigt se hur långt eleven kommit med matematiska ord och begrepp. Innehållet förbereder det som sedan prövas i Fånga matematiken i årskurs 1.
Förändringen har en bakgrund. Den tidigare versionen kritiserades bland annat av matematikdidaktikern Maria Walla vid Högskolan Dalarna, som i sin avhandling menade att det matematiska innehållet hamnade i bakgrunden jämfört med motsvarande norskt material, trots att tidig taluppfattning har stor betydelse för elevers senare prestationer i matematik.
Vad är nytt i det reviderade kartläggningsmaterialet 2026?
Skolverket publicerade de reviderade materialen den 1 juli 2026, och de är obligatoriska från höstterminen 2026. Revideringen gjordes på uppdrag av regeringen, med lärare och forskare, och materialen prövades av ungefär 1 500 elever och deras lärare. En pilotomgång pågick från augusti 2025 till januari 2026.
Det här är nytt enligt Skolverket:
- Tydligare fokus på taluppfattning och läsningens grunder.
- Kortare tidsåtgång med färre moment att genomföra.
- Tydligare gränsvärden för när ett resultat är en indikation på stödbehov.
- Ny forskningsbakgrund och konkreta förslag på arbetssätt för den fortsatta undervisningen.
- Bättre sammanställning, både som pdf och i ett format som fungerar i skolornas IT-system och lärplattformar.
Revideringen gäller bara de obligatoriska delarna i förskoleklass och årskurs 1. De nya materialen ersätter de äldre, och delarna för årskurs 2 och 3 finns inte med längre. Innehållet riktat till eleverna är fortfarande analogt, medan lärarinformation och handledningar finns digitalt.
Hur går kartläggningen till för eleverna?
Kartläggningen genomförs i grupp och inom den ordinarie undervisningen, helst av den lärare som undervisar klassen. För barnet ser aktiviteterna oftast ut som vanliga lektioner med samtal, ljudlekar, bokstäver och tal. Många skolor bakar in kartläggningen i stationsarbete, så att den blir en del av skolstarten snarare än ett moment som sticker ut.
Inför genomförandet läser lärarna lärarinformationen och handledningen till respektive material. Skolverket föreslår att arbetslaget pratar igenom hur skolan ska organisera kartläggningen. Pedagoger som vill fördjupa sig har också stöd i regionala resurser, till exempel Malmö stads material om kartläggning i förskoleklass.
Vad händer om materialet visar att ditt barn behöver stöd?
Visar resultatet en indikation på att eleven kan behöva stöd ska läraren göra en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling, i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Det händer sedan i den här ordningen:
- Extra anpassningar sätts in skyndsamt om skolan befarar att eleven inte kommer att nå kriterierna, till exempel mer träning i bokstavsljud i liten grupp.
- Anmälan till rektor kan bli aktuell om eleven kan behöva särskilt stöd.
- Uppföljning sker kontinuerligt, och underlaget följer med till årskurs 1 där Fånga språket och Fånga matematiken tar vid.
Kartläggningen är ingen diagnos. En indikation betyder att undervisningen behöver anpassas, inte att barnet har en läs- och skrivsvårighet. Hur skolans stödtrappa fungerar beskriver vi i guiden om barn med särskilt stöd i skolan.
Vad kan du som förälder göra?
Fråga läraren hur kartläggningen gick vid utvecklingssamtalet och vad skolan planerar för den fortsatta undervisningen. Samtalet är ett bra tillfälle att få veta både vad barnet klarar och vad nästa steg är, på samma sätt som när ni går igenom ditt barns individuella utvecklingsplan.
Kan man förbereda barnet hemma?
Det finns inget att plugga in, och kartläggningen fungerar bäst när barnet gör sitt vanliga. Det som hjälper är det som alltid gynnar tidig läsning och räkning: högläsning, rim och ramsor, att leka med första ljudet i ord (“vad börjar sol på?”) och att räkna saker i vardagen.
Flerspråkiga barn
Har ditt barn svenska som andraspråk kan språkförståelse och ordförråd ge ett annat resultat än ljud och bokstäver. Fråga gärna skolan hur de skiljer på de två. Flera kommuner har särskilda arbetsgångar för kartläggning av flerspråkiga elever.
Vad händer när tioårig grundskola införs?
Enligt Skolverket ska de reviderade materialen användas fram till att den tioåriga grundskolan införs den 1 juli 2028. Därefter planeras standardiserade tester i bland annat årskurs 1, 2 och 3, och innehållet i dagens material kan delvis återanvändas där.
Vanliga missförstånd
- “Mitt barn kan inte läsa, alltså underkänt.” Fel, läsning krävs inte i förskoleklass.
- “Resultatet sätts i betyg.” Nej, kartläggningen är ett underlag för undervisningen.
- “Kartläggningen görs en gång och sedan är det klart.” Nej, uppföljningen fortsätter i årskurs 1.
Källor
Johan Bergström
Skribent på Barnzonen
Relaterade inlägg
Dela dina tankar
Vad tycker du om detta inlägg? Lämna en kommentar nedan.