Konflikter i skolan – vad gör man?

Ditt barn kommer hem från skolan med hängande huvud. Igen. "Vad har hänt?" frågar du försiktigt, och får höra om ännu en konflikt med en klasskamrat. Kanske är det samma barn som tidigare, eller så är det någon ny situation som uppstått. Du känner hur oron växer – ska du ringa skolan? Prata med den andra förälderns barn? Eller är det här något som ditt barn ska lära sig hantera själv?

Om du känner igen dig i det här scenariot är du definitivt inte ensam. Konflikter i skolan barn är inte bara vanliga – de är en helt naturlig del av [barns utveckling](https://barnzonen.se/kategorier/barns-utveckling). Men som förälder kan det vara svårt att veta när du ska kliva in och när du ska låta ditt barn navigera genom situationen på egen hand.

Den här artikeln ger dig konkreta verktyg för att förstå när du behöver agera och hur du på bästa sätt kan samtala med ditt barn om konflikter. Vi går igenom allt från att känna igen röda flaggor till att bygga ditt barns egen konflikthanteringsförmåga.

Förstå konflikter i skolan – vad är normalt?

Skillnaden mellan konflikter och mobbning

En av de vanligaste missuppfattningarna föräldrar har är att alla konflikter automatiskt är mobbning. Men det finns en viktig skillnad som är avgörande för hur du ska agera.

En konflikt är oftast en tillfällig oenighet mellan barn som står på relativt jämn fot med varandra. Det kan handla om vem som ska vara med i leken, olika åsikter om spelregler, eller helt enkelt att två barn har haft en dålig dag och krockar med varandra.

Mobbning däremot innebär upprepade kränkningar där det finns en tydlig maktobalans. En eller flera barn riktar systematiskt negativa handlingar mot ett barn som har svårt att försvara sig. Här är maktbalansen den avgörande faktorn – det finns en tydlig över- och underordning.

Varför konflikter i skolan barn uppstår

Forskning från [DiVA portal](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1608802/FULLTEXT01.pdf) visar att konflikter mellan elever är både vanliga och återkommande, oavsett vilken skola det handlar om. Det finns flera naturliga orsaker till varför de uppstår:

Barn utvecklar sina sociala färdigheter genom att testa gränser och lära sig navigera i olika relationer. De har ännu inte utvecklat alla verktyg för att hantera komplexa sociala situationer, vilket gör att missförstånd och konflikter lätt uppstår.

Vanliga orsaker inkluderar:

- Konkurrens om uppmärksamhet eller resurser

- Olika temperament som krockar

- Missförstånd i kommunikationen

- Barn som befinner sig i olika utvecklingsfaser socialt och emotionellt

När konflikter faktiskt är nyttiga

Det här kan låta konstigt, men konflikter är faktiskt inte bara normala – de kan vara riktigt nyttiga för ditt barns utveckling. Som experter på [Medlingscentrum](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1608802/FULLTEXT01.pdf) uttrycker det: "Konflikter i skolan är normalt... De är till och med viktiga för elevernas utveckling inom sociala färdigheter!"

Genom att navigera genom konflikter lär sig barn:

- Empati och att se situationer från andras perspektiv

- Att ta ansvar för sina handlingar

- Att hitta kreativa lösningar på problem

- Kommunikation, förhandling och kompromiss

Dessa färdigheter kommer att vara ovärderliga genom hela livet.

När ska du som förälder agera?

Röda flaggor – när du måste agera omedelbart

Det finns vissa situationer där du som förälder behöver agera direkt, utan att tveka. Här är de tydligaste varningssignalerna:

Akuta situationer som kräver omedelbar handling:

- Våld, hot eller systematisk mobbning

- Fysiska övergrepp eller hot om våld

- Upprepade kränkningar som får ditt barn att känna sig otryggt

- Barnet vill plötsligt inte gå till skolan

- Mardrömmar eller drastiska beteendeförändringar

- Tecken på depression eller ångest

Om konflikterna påverkar ditt barns mående så kraftigt att det märks i vardagen, är det dags att kontakta skolan samma dag.

Återkommande konflikter – bedöm situationen

Ibland handlar det inte om en enskild allvarlig incident, utan snarare om ett mönster av återkommande konflikter. Här behöver du göra en bedömning av situationen.

Fråga dig själv:

- Hur ofta händer det här?

- Påverkar det barnets skolresultat eller allmänna mående?

- Verkar barnet kunna hantera situationen själv, eller blir det överväldigat?

Om samma typ av konflikt uppstår vecka efter vecka, eller om ditt barn verkar fastna i negativa mönster med vissa klasskamrater, kan det vara dags att ta kontakt med skolan för att få en bredare bild av situationen.

När du kan låta barnet hantera situationen själv

Många konflikter är faktiskt bra utvecklingsmöjligheter som ditt barn kan hantera själv med rätt stöd från dig. Det gäller särskilt enklare konflikter som:

Oenigheter om lekregler

- Mindre gräl som löser sig relativt snabbt

- Situationer där ditt barn verkar ha verktyg att hantera problemet

- Konflikter där båda parter verkar vara på jämn fot

I dessa fall är din roll att finnas där som stöd och samtalspartner, men inte att ta över ansvaret för att lösa problemet.

Hur pratar du med ditt barn om konflikter?

Skapa rätt förutsättningar för samtalet

När ditt barn kommer hem och du märker att något hänt, är det lätt att vilja få hela historien på en gång. Men timing och miljö spelar stor roll för hur mycket ditt barn kommer att dela med sig.

Välj en lugn stund när ni inte blir avbrutna. Det kan vara under en promenad, när ni lagar mat tillsammans, eller precis innan läggdags när dagen lugnat ner sig. Vissa barn öppnar sig lättare när de slipper ögonkontakt, så aktiviteter där ni gör något tillsammans kan fungera bra.

Skapa en atmosfär där ditt barn känner att det är säkert att berätta allt, även saker som kanske inte visar hen från den bästa sidan. Undvik att döma eller komma med snabba lösningar – fokusera först på att lyssna och förstå.

Samtalstekniker som fungerar

Istället för att bombardera ditt barn med frågor, börja med att bara lyssna. Låt barnet berätta i sin egen takt och ställ sedan öppna frågor som hjälper hen att utveckla berättelsen.

Bra frågor att ställa:

- "Hur kände du dig när det hände?"

- "Vad tror du att din klasskamrat tänkte?"

- "Har något liknande hänt förut?"

- "Vad skulle du vilja att som skulle hända nu?"

Hjälp ditt barn att sätta ord på känslor. Som vi diskuterar i vår artikel om [att prata med barn om känslor](https://barnzonen.se/artiklar/att-prata-med-barn-om-kanslor), har många barn svårt att uttrycka komplexa känslor och kan behöva hjälp att identifiera om de känner sig arga, ledsna, besvikna, rädda eller frustrerade.

Utveckla barnets konflikthanteringsförmåga

När ni pratat igenom vad som hänt, kan ni tillsammans börja diskutera olika sätt att hantera situationen. Fråga vad ditt barn tror skulle kunna fungera, och kom med förslag på olika alternativ.

Hjälp barnet att se situationen från olika perspektiv: "Vad tror du att Sara tänkte när du sa det där?" "Hur skulle du känna dig om någon gjorde samma sak mot dig?"

Diskutera också när det är dags att be vuxna om hjälp. Förklara att det inte är skvaller att berätta för en lärare om någon gör ont på en eller får en att känna sig otrygg.

Uppföljning och fortsatt stöd

Ett samtal räcker sällan. Följ upp dagen efter, eller senare under veckan: "Hur var det med Sara idag?" "Fungerade det du bestämde dig för att prova?"

Visa att du finns tillgänglig för fler samtal utan att vara påträngande. Många barn behöver tid att bearbeta saker och kanske kommer med nya tankar eller frågor några dagar senare.

Bygg ditt barns självförtroende genom att uppmärksamma när hen hanterar konflikter bra: "Jag märkte att du hittade en bra lösning när du och din bror var oeniga idag. Det var smart tänkt!"

Samarbete med skolan

När och hur du kontaktar skolan

Det finns vissa situationer där du definitivt bör ta kontakt med skolan. Förutom de akuta fallen vi pratade om tidigare, kan det vara värt att höra av sig om konflikter påverkar barnets skolarbete, om samma problem upprepas ofta, eller om du känner att du behöver skolans perspektiv på situationen.

Börja vanligtvis med klassens lärare, som känner barnen bäst och ser dem i vardagen. Om problemet är mer komplext eller allvarligt kan du behöva prata med kurator eller rektor.

Förbered dig innan samtalet genom att tänka igenom vad du vill få ut av det. Vill du bara informera skolan om vad som hänt, eller behöver du deras hjälp med konkreta åtgärder?

Vad du kan förvänta dig av skolan

Skolan har både ansvar och skyldigheter när det gäller konflikthantering. Som [Skolverket](https://www.skolverket.se/kompetensutveckling/stod-i-arbetet/stod-for-ledarskap-i-undervisningen/hantera-konflikt-med-elev) betonar är det viktigt att "lärare arbetar förebyggande genom att skapa undervisningsrelationer som kan vara en grund för att mildra elevers aggressiva beteenden."

Olika skolor använder olika metoder – allt från medling och konfliktlösningssamtal till mer strukturerade program för social träning. Skolan bör kunna berätta om sitt arbetssätt och hur de planerar att hantera den aktuella situationen.

Förebyggande arbete är minst lika viktigt som att hantera konflikter när de uppstår. En bra skola arbetar aktivt med att skapa en trygg miljö där konflikter kan hanteras konstruktivt.

Hur du som förälder kan stötta skolans arbete

Samarbete mellan hem och skola är avgörande för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ditt barn. Du kan stötta genom att följa upp hemma det som skolan arbetar med, och genom att ha en öppen kommunikation med personalen.

Var tydlig med vad du ser hemma och dela relevant information som kan hjälpa skolan att förstå situationen bättre. Samtidigt är det viktigt att respektera att skolan inte alltid kan dela all information om andra barn.

Vanliga utmaningar och hur du hanterar dem

När ditt barn inte vill prata

Vissa barn är naturligt mer öppna än andra, och ibland kan det kännas omöjligt att få veta vad som egentligen händer i skolan. Tvinga inte fram samtal, utan prova olika strategier.

Ibland fungerar det bättre att prata medan ni gör något annat tillsammans. Vissa barn öppnar sig lättare i bilen, under en promenad, eller när de hjälper till med något hemma.

Du kan också försöka närma dig ämnet indirekt genom att prata om konflikter generellt, eller genom att dela en egen upplevelse från när du var barn. Respektera samtidigt att ditt barn kanske behöver tid innan det är redo att prata.

Om ditt barn är den som skapar konflikter

Det här är kanske en av de svåraste situationerna för föräldrar. När du får veta att ditt barn har varit elak mot andra, är det lätt att känna skam, skuld och förvirring.

Kom ihåg att detta också är en del av utvecklingen för många barn. Det viktiga är hur du hanterar situationen. Ta det på allvar, men undvik att skuldbelägga eller skämma ut ditt barn.

Fokusera på att hjälpa barnet förstå konsekvenserna av sina handlingar och utveckla empati. Arbeta tillsammans med skolan för att hitta strategier som fungerar både hemma och i skolan.

När andra föräldrar blir inblandade

Ibland kontaktar andra föräldrar dig direkt om konflikter mellan era barn. Det här kan vara känsligt och det är viktigt att hantera det professionellt.

Lyssna på vad de har att säga, men kom ihåg att du bara hör en sida av historien. Undvik att bli defensiv eller att anklaga det andra barnets föräldrar.

I många fall är det bättre att låta skolan medla än att försöka lösa saker direkt mellan föräldrar. Skolan har träning i konflikthantering och kan se situationen från ett mer neutralt perspektiv.

Förebyggande strategier för hemmet

Bygga social kompetens hemma

Du kan göra mycket hemma för att stärka ditt barns förmåga att hantera konflikter. Träna empati genom att diskutera hur andra människor kan känna sig i olika situationer. När ni tittar på film eller läser böcker tillsammans, prata om karaktärernas känslor och motiv.

Rollspel kan vara ett kul sätt att öva på svåra situationer. "Vad skulle du göra om någon inte ville leka med dig?" "Hur skulle du reagera om någon tog din sak utan att fråga?"

Visa genom ditt eget beteende hur man hanterar konflikter konstruktivt. Barn lär sig mer av vad de ser än vad de hör. Som vi diskuterar i vår artikel om [social utveckling hos barn](https://barnzonen.se/artiklar/social-utveckling-hos-barn), är hemmet en viktig arena för att utveckla sociala färdigheter.

Stärka barnets självkänsla

Barn med stark självkänsla har lättare att hantera konflikter på ett bra sätt. De är mindre benägna att bli offer för mobbning och mindre benägna att mobba andra.

Hjälp ditt barn att utveckla sina starka sidor och intressen. Uppmuntra vänskap och social utveckling genom att skapa möjligheter för ditt barn att träffa kompisar utanför skolan.

Lär ditt barn att sätta gränser och att stå upp för sig själv på ett respektfullt sätt. Det handlar om att hitta balansen mellan att vara snäll och att inte låta andra trampa på en.

Öppen kommunikation som grund

Skapa rutiner för att prata om skoldagen. Det behöver inte vara långa, djupa samtal varje dag, men visa intresse för ditt barns upplevelser.

Normalisera att diskutera problem. Visa att det är okej att ha konflikter och att det viktiga är hur man hanterar dem. Dela gärna egna upplevelser och hur du löste dem.

Bygg förtroende genom att vara en trygg person att prata med. Undvik att överreagera eller att genast komma med lösningar. Ibland behöver barn bara någon som lyssnar.

Att växa genom utmaningar tillsammans

Konflikter i skolan barn kommer att hända – det är en oundviklig del av att växa upp och lära sig navigera i sociala sammanhang. Som förälder är din roll inte att skydda ditt barn från alla konflikter, utan att ge hen verktyg att hantera dem på ett bra sätt.

Kom ihåg att balansen mellan att stötta och att låta ditt barn utveckla självständighet är en konst som tar tid att lära sig. Lita på din instinkt, men tveka inte att söka hjälp från skolan eller andra professionella när du känner att du behöver det.

Ditt barn har en fantastisk förmåga att växa och lära sig av utmaningar. Genom att vara en trygg bas och en klok samtalspartner ger du hen de bästa förutsättningarna att utveckla starka sociala färdigheter som kommer att vara värdefulla hela livet.

Varje konflikt ditt barn navigerar genom är en möjlighet att bli lite klokare, lite mer empatisk och lite mer självsäker. Och du behöver inte ha alla svar – det räcker att du finns där, lyssnar och visar att du tror på ditt barns förmåga att växa.