Tecken på sen utveckling

Som förälder känner du säkert igen känslan. Du sitter på förskolan och lyssnar på andra föräldrar som berättar om sina barns första ord, första steg eller hur de redan kan skriva sitt namn. Samtidigt undrar du om ditt barn utvecklas som det ska. Kanske har du märkt att din treåring fortfarande inte säger så mycket, eller att femåringen verkar ha svårt att hålla balansen på samma sätt som kompisarna.

Det är helt naturligt att jämföra och fundera över barnets utveckling. Alla barn utvecklas verkligen i sin egen takt, men det finns vissa varningssignaler som är viktiga att känna till. Tidig upptäckt av sen utveckling barn kan göra stor skillnad för ditt barn – inte för att skapa oro, utan för att ge möjlighet till rätt stöd när det behövs som mest.

I den här artikeln får du kunskap om vad du ska vara uppmärksam på i olika åldrar, när det kan vara dags att söka hjälp, och framför allt – att du som förälder inte är ensam i detta.

Vad menas egentligen med sen utveckling?

Det finns faktiskt ingen allmänt accepterad definition för begreppet utvecklingsförsening, vilket kan kännas förvirrande. Enkelt uttryckt innebär det att ett barns utveckling sker långsammare än vad som är typiskt för de flesta andra barn i samma ålder.

Det viktiga att komma ihåg är att sen utveckling barn inte är samma sak som intellektuell funktionsnedsättning. Många barn som startar långsamt kan komma ikapp med rätt stöd. Det handlar mer om att utvecklingen följer en annan takt än att det finns en permanent begränsning.

Individuella variationer är helt normala. Vissa barn går tidigt men pratar sent, andra är språkliga genier men tar längre tid på sig att lära sig cykla. Det blir problematiskt först när förseningarna är tydliga inom flera områden eller när de påverkar barnets vardag på ett märkbart sätt.

Studier från [Rikshandboken i barnhälsovård](https://www.rikshandboken-bhv.se/halsobesok/utvecklingsuppfoljning/kognitiv-utveckling/avvikande-kognitiv-utveckling/) visar att barn som föds för tidigt löper större risk för långvariga svårigheter inom tänkande, hyperaktivitet, motorik och språkutveckling. Ju tidigare barnet föds, desto större är risken. Men även barn födda i fullgången tid kan ha utvecklingsutmaningar av olika anledningar.

Vad du bör vara uppmärksam på genom åren

De första tolv månaderna

Under barnets första år händer otroligt mycket. Det är här grunden läggs för så mycket av den framtida utvecklingen. Var uppmärksam på om ditt barn har svårigheter med ögonkontakt eller reagerar svagt på ljud. Ett barn som inte visar glädje vid kontakt eller inte ler tillbaka när du ler kan behöva extra uppmärksamhet.

De motoriska milstolparna är också viktiga att följa. Kan barnet rulla runt vid sex månader? Sitta utan stöd vid åtta-nio månader? Gripa föremål och föra dem till munnen? Sen utveckling av dessa grundläggande färdigheter kan vara en tidig signal.

Lyssna också på barnets ljud. Joller och babblande är viktiga steg mot språket. Ett barn som är mycket tyst eller inte reagerar på sitt namn vid nio-tolv månaders ålder bör uppmärksammas.

Ett till två år - kommunikationens år

Nu börjar det riktiga språket ta form. Vid 18 månaders ålder bör de flesta barn ha några ord, även om de kanske inte är helt tydliga. Om ditt barn inte pekar eller använder gester för att kommunicera vid denna ålder, kan det vara värt att diskutera med BVC.

Motoriskt händer också mycket. Barnet ska kunna gå, börja springa lite grann och kanske till och med klättra. Social interaktion blir viktigare – barnet ska börja imitera det du gör och visa intresse för andra barn.

Svårigheter att förstå enkla instruktioner som "hämta bollen" eller "kom hit" kan också vara en signal att vara uppmärksam på.

Två till tre år - språkexplosionen

Det här är ofta när språket verkligen tar fart. Ordförrådet ska växa snabbt och barnet ska börja sätta ihop två ord till enkla meningar som "mer mjölk" eller "mamma bil". Ett begränsat ordförråd eller svårigheter att bilda enkla meningar kan vara tecken på språkförsening.

Leken utvecklas också. Barnet ska börja visa fantasilekar och mer komplicerad social interaktion. Det ska kunna springa, hoppa och börja få bättre koordination. Svårigheter att imitera ljud eller rörelser, eller mycket låg social interaktion, kan vara varningssignaler.

Fyra till fem år - förskoleåldern

Nu blir kraven högre. Barnet ska kunna förstå och följa berättelser, följa mer komplexa instruktioner och börja berätta egna historier. Uttalade svårigheter i tal och språk blir mer tydliga nu när förväntningarna ökar.

Motoriskt ska barnet ha god balans, kunna hoppa på ett ben, klättra säkert och ha bättre koordination. Problem med dessa färdigheter, som ibland kallas "klumpighet", kan påverka barnets självkänsla och deltagande i aktiviteter.

Finmotoriken utvecklas också – barnet ska kunna hålla pennor, klippa med sax och kanske börja skriva några bokstäver.

Skolåldern - när kraven ökar

När barnet börjar skolan blir eventuella svårigheter ofta mer uppenbara. Svårigheter att följa med i skolarbetet, problem med koncentration och minne, eller kvarstående motoriska utmaningar kan påverka skolprestationerna.

Det är viktigt att veta att motoriska svårigheter kan kvarstå i vuxen ålder enligt [Region Uppsala](https://regionuppsala.se/infoteket/hamta-kunskap/fakta-om-funktionsnedsattningar/neuropsykiatrisk-funktionsnedsattning/motorik-och-rorelse/). Stelhet eller klumpighet i rörelser är inte alltid något som "växer bort". Därför är det värdefullt att upptäcka och börja arbeta med dessa utmaningar tidigt.

Olika utvecklingsområden som är viktiga att följa

Språk och kommunikation

Språkutvecklingen är komplex och kan påverkas på många sätt. Det är skillnad mellan att ha svårt att forma ljud (talsvårigheter) och att ha svårt att förstå eller använda språk (språkförståelse). Båda delarna är viktiga att uppmärksamma.

Många förskolor använder idag "tecken som stöd" för att hjälpa alla barn i språkutvecklingen enligt forskning från [Göteborgs universitet](https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/33801/gupea_2077_33801_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y). Det här kan vara särskilt värdefullt för barn som utvecklas långsammare språkligt.

Motorisk utveckling

Både grov- och finmotorik påverkar barnets vardag mer än man kanske tror. Motoriska svårigheter kan faktiskt påverka andra utvecklingsområden också. Ett barn som har svårt att sitta stilla och koncentrera sig kanske har underliggande motoriska utmaningar som gör det svårt att kontrollera kroppen.

Social och emotionell utveckling

Hur barnet interagerar med andra barn och vuxna säger mycket om utvecklingen. Svårigheter med känsloreglering, att förstå sociala signaler eller att bygga relationer kan vara tecken som behöver uppmärksammas. Många barn med utvecklingsavvikelser har också tecken på psykisk ohälsa enligt [Socialstyrelsens rapport](https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-1-9.pdf), så det här hänger ofta ihop.

Kognitiv utveckling

Minne, uppmärksamhet och problemlösning utvecklas gradvis. Svårigheter inom dessa områden kan visa sig som inlärningssvårigheter senare. Särskilt barn som är födda för tidigt kan ha utmaningar här.

När och var ska du söka hjälp?

BVC spelar en central roll i att följa [barns utveckling](https://barnzonen.se/kategorier/barns-utveckling). Vid de regelbundra kontrollerna bedöms olika utvecklingsområden, och det är ett perfekt tillfälle att diskutera eventuella funderingar.

Du bör kontakta barnhälsovården om du märker tydliga eller ihållande avvikelser från vad som är typiskt för barnets ålder. Lita på din intuition som förälder – du känner ditt barn bäst.

Beroende på vilka svårigheter som upptäcks kan barnet behöva träffa olika specialister. En logoped hjälper med språk- och talsvårigheter, en arbetsterapeut kan stötta med motoriska utmaningar, och en barnpsykolog kan vara aktuell om det finns emotionella eller beteendemässiga bekymmer.

En utredning låter kanske skrämmande, men det handlar om att få en bild av barnets styrkor och utmaningar för att kunna ge bästa möjliga stöd.

Frågor som många föräldrar bär på

"Mitt barn pratar sent – betyder det att hen får problem i skolan?"

Inte nödvändigtvis. Många barn som har en långsam start språkligt kan komma ikapp med rätt stöd. Det viktiga är att upptäcka det tidigt så att insatser kan sättas in.

"Är det mitt fel som förälder?"

Nej, absolut inte. Sen utveckling barn kan bero på många faktorer – ärftlighet, komplikationer vid graviditet eller förlossning, medicinska tillstånd eller helt enkelt individuella variationer. Du som förälder gör ditt bästa, och att söka hjälp när det behövs är ett tecken på god föräldraskap.

"Kommer mitt barn att komma ikapp?"

Många barn gör just det, särskilt med tidiga och rätt insatser. Även om vissa utmaningar kan kvarstå, innebär det inte att barnet inte kan leva ett rikt och meningsfullt liv. Varje barn har sina egna styrkor att bygga vidare på.

Stöd och möjligheter som finns

Fördelarna med tidig upptäckt och intervention kan inte överskattas. Ju tidigare lämpliga insatser sätts in, desto större är chansen att barnet kan komma ikapp eller utveckla strategier för att hantera sina utmaningar.

Det finns många olika typer av stödinsatser – från språkträning och motorikträning till särskilt pedagogiskt stöd i förskolan. Insatserna anpassas alltid efter barnets individuella behov.

Som förälder spelar du en avgörande roll. Du kan stötta utvecklingen hemma genom lek, läsning och vardagsaktiviteter. Läs mer om [aktiviteter för barn](https://barnzonen.se/kategorier/aktiviteter) som kan stötta utvecklingen. Du behöver inte vara expert – kärlek, tålamod och uprmuntran är ofta det viktigaste.

Det finns också stöd för er som familj. Föräldragrupper, rådgivning och praktisk hjälp kan göra en stor skillnad för hela familjens välbefinnande inom [föräldraskapet och vardagslivet](https://barnzonen.se/kategorier/foraldraskap-vardagsliv).

Att vara uppmärksam utan att vara överoro

Det är en balansgång att vara uppmärksam på barnets utveckling utan att bli alltför orolig. Kom ihåg att det finns en bred variation av vad som är normalt, och att utveckling inte alltid sker linjärt. Ibland kan barn ha perioder av snabb utveckling följt av platåer.

Hjälp finns alltid tillgänglig om du behöver den. Det svenska systemet med BVC, förskola och skola är byggt för att fånga upp barn som behöver extra stöd. Du behöver inte navigera detta ensam.

Lita på din föräldrainstinkt. Om något känns fel eller om du har en känsla av att ditt barn kämpar, tveka inte att ta upp det med vårdpersonal. Det är bättre att fråga en gång för mycket än att missa en möjlighet till tidigt stöd.

Varje barn är unikt och utvecklas på sitt eget sätt. Att vara uppmärksam på utvecklingen handlar inte om att jämföra eller sätta press, utan om att ge varje barn de bästa förutsättningarna att blomstra utifrån sina egna förmågor.

Varje barn förtjänar att blomstra på sitt sätt

När du som förälder är uppmärksam och agerar på dina funderingar, ger du ditt barn den bästa möjliga starten i livet. Tidig upptäckt och rätt stöd kan verkligen göra skillnad – inte bara för barnet, utan för hela familjen.

Utvecklingsutmaningar behöver inte vara ett hinder för ett rikt liv. Med rätt verktyg, stöd och framför allt kärlek kan alla barn hitta sina egna vägar att växa och utvecklas. Din uppmärksamhet och omtanke som förälder är grunden för allt detta.