Gamla julkalendrar genom åren: SVT-klassikerna vi minns

SVT har sänt en ny julkalender varje år sedan 1960, så det finns över 65 gamla julkalendrar att minnas. De mest älskade är Gumman som blev liten som en tesked (1967), Trolltider (1979), Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996) och Pelle Svanslös (1997). Flera av dem ligger alltid på SVT Play, andra läggs ut i repris inför december och några av de allra äldsta finns bara kvar i bitar. Här går vi igenom julkalendrar genom åren, decennium för decennium, och var du ser dem med barnen i dag.

Fakta	Julkalendern i SVT
Första julkalendern	Titteliture, 1960
Namn fram till 1971	Adventskalendern
Sändningsperiod	1 december till julafton (sedan 1978)
Antal avsnitt	24
Målgrupp enligt SVT	5 till 100 år
Årets julkalender 2026	Den ofrivillige tomten

Julkalendern genom tiderna: hur började det?

Idén att sända en serie som en adventskalender kom från Sveriges Radio 1957 och flyttade till tv 1960, då Titteliture visades. I början var radions och tv:ns kalender samma produktion, och vissa år var julkalendern bara korta inslag i andra program. Redan 1961, med Julbåten Juliana, kom en papperskalender med luckor som hörde ihop med dagens avsnitt. Papperskalendrarna har tryckts i Sågmyra sedan 1960.

Fram till 1971 hette den adventskalendern och började på första advent. Broster Broster! (1971) blev den första som kallades julkalender i tablåerna, och sedan 1978 går första avsnittet den 1 december och sista på julafton.

Gamla julkalendrar på 1960-talet

Sextiotalets kalendrar var enkla studioproduktioner, och flera finns inte kvar. Av julkalendrarna från 1962, 1964, 1965 och 1966 är bara enstaka avsnitt bevarade i SVT:s arkiv.

• 1960: Titteliture
• 1961: Julbåten Juliana
• 1962: Tomtefamiljen i Storskogen
• 1963: Den tänkande brevbäraren
• 1964: Lill-Stina på reportage i Storskogen
• 1965: Farbror Pekkas handelsbod
• 1966: En småstad vid seklets början
• 1967: Gumman som blev liten som en tesked
• 1968: Klart spår till Tomteboda
• 1969: Herkules Jonssons storverk

Gumman som blev liten som en tesked med Birgitta Andersson var den första stora folkliga succén och sågs av över 2,5 miljoner svenskar. Herkules Jonssons storverk blev 1969 den första julkalendern i färg.

Julkalendrar på 1970-talet: Teskedsgumman och Trolltider

Teskedsgumman blev så populär att samma skådespelare spelade in en uppföljare i färg 1973, och 1976 gick originalet i repris som årets julkalender. Den reprisen sålde 900 000 papperskalendrar, ett rekord som höll länge. Mumindalen (1973) gick i TV 2, som inte alla hade, och blev den första kalendern som inte var densamma som i radio.

• 1970: Regnbågslandet
• 1971: Broster Broster!
• 1972: Barnen i höjden
• 1973: I Mumindalen
• 1974: Rulle på Rullseröd
• 1975: Långtradarchaufförens berättelse
• 1976: Teskedsgumman (repris)
• 1977: Fem myror är fler än fyra elefanter
• 1978: Julius Julskötare
• 1979: Trolltider

Trolltider med bland andra Eva Rydberg, Siw Malmkvist och Birgitta Andersson blandade jul med folktro och blev så efterfrågad att den gick i repris 1985. Mer från samma tid finns i vår guide till barnprogram från 70-talet.

1980-talet: Albert och Herbert, Staffan och Bengt

Åttiotalet var mer varierat, med humor, dockteater och en animerad julberättelse. Marias barn (1987) skulle ge julkalendern mer kristet innehåll men väckte upprörda känslor hos tittarna, även i kristna kretsar.

• 1980: Det blir jul på Möllegården
• 1981: Stjärnhuset
• 1982: Albert och Herberts jul
• 1983: Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus
• 1984: Julstrul med Staffan och Bengt
• 1985: Trolltider (repris)
• 1986: Julpussar och stjärnsmällar
• 1987: Marias barn
• 1988: Liv i luckan med julkalendern
• 1989: Ture Sventon privatdetektiv

Mot slutet av decenniet började SVT bygga kalendrarna på kända böcker. Ture Sventon privatdetektiv (1989) bygger på Åke Holmbergs böcker om detektiven.

1990-talet: julkalenderns guldålder

Många minns nittiotalet som den bästa perioden. Sunes jul (1991) bygger på Anders Jacobsson och Sören Olssons böcker om Sune och familjen Andersson och hade enligt tv.nu över 3 miljoner tittare. Tomtemaskinen (1993) bygger på Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus. Klasses julkalender (1992) sändes live och började på första advent den 29 november, som enda undantag från decemberstarten.

• 1990: Kurt Olssons julkalender
• 1991: Sunes jul
• 1992: Klasses julkalender
• 1993: Tomtemaskinen
• 1994: Håll huvet kallt
• 1995: Jul i Kapernaum
• 1996: Mysteriet på Greveholm
• 1997: Pelle Svanslös
• 1998: När karusellerna sover
• 1999: Julens hjältar

Mysteriet på Greveholm handlar om familjen Olsson som firar jul på ett slott fullt av spöken och blev så populär att den fick en uppföljare 2012. Pelle Svanslös med Björn Kjellman och Cecilia Ljung bygger på Gösta Knutssons böcker om katten Pelle, och år 2000 kom filmen Pelle Svanslös och den stora skattjakten med samma skådespelare. Fler favoriter från decenniet hittar du bland barnprogrammen från 90-talet.

2000-talet och framåt

Efter millennieskiftet började SVT samarbeta mer med de andra nordiska public service-bolagen, och fler kalendrar dubbades i stället för att textas.

• 2000: Ronny & Julia
• 2001: Kaspar i Nudådalen
• 2002: Dieselråttor och sjömansmöss
• 2003: Håkan Bråkan
• 2004: Allrams höjdarpaket
• 2005: En decemberdröm
• 2006: Lassemajas detektivbyrå
• 2007: En riktig jul
• 2008: Skägget i brevlådan
• 2009: Superhjältejul
• 2010: Hotell Gyllene Knorren
• 2011: Tjuvarnas jul
• 2012: Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst
• 2013: Barna Hedenhös uppfinner julen
• 2014: Piratskattens hemlighet
• 2015: Tusen år till julafton
• 2016: Selmas saga
• 2017: Jakten på tidskristallen
• 2018: Storm på Lugna gatan
• 2019: Panik i tomteverkstan
• 2020: Mirakel
• 2021: En hederlig jul med Knyckertz
• 2022: Kronprinsen som försvann
• 2023: Trolltider – legenden om Bergatrollet
• 2024: Snödrömmar
• 2025: Tidstjuven

Trolltider – legenden om Bergatrollet är en nyversion av 1979 års klassiker. Årets julkalender 2026 heter Den ofrivillige tomten, med Hampus Nessvold som advokaten Per som blir utvald till ny tomte. Den produceras av Art & Bob för SVT.

Var kan man se gamla julkalendrar i dag?

Många gamla julkalendrar går att se gratis på SVT Play. Enligt SVT:s egen sida (per november 2026) ligger de här alltid på SVT Play:

• Gumman som blev liten som en tesked (1967)
• Herkules Jonssons storverk (1969)
• Fem myror är fler än fyra elefanter (1977)
• Trolltider (1979)
• Stjärnhuset (1981)
• Albert och Herberts julkalender (1982)
• Ture Sventon privatdetektiv (1989)
• Mysteriet på Greveholm (1996)
• Pelle Svanslös (1997)
• Julens hjältar (1999)

Utöver dem lägger SVT ut några kalendrar i repris inför december. Den 1 december 2025 publicerades till exempel Mumindalen, Sunes jul, Tomtemaskinen, Jul i Kapernaum, Ronny & Julia, Kaspar i Nudådalen och Dieselråttor och sjömansmöss i sin helhet. Vilka som kommer i år kan ändras, så kolla kategorin Julkalendrar på SVT Play i slutet av november. Julkalendern från 2015, Tusen år till julafton, är ett undantag: en rättighetstvist har stoppat att den ges ut igen.

Fler tips om var de gamla klassikerna finns samlar vi i guiden om gamla barnprogram och var du ser dem i dag.

Vilken är den bästa julkalendern genom tiderna?

Det går inte att säga objektivt, men tittarna har röstat. I Öppet arkivs omröstning 2016, där över 13 000 personer deltog, vann Sunes jul före Mysteriet på Greveholm, Trolltider och Gumman som blev liten som en tesked. Samma fyra titlar dyker upp på nästan varje lista över de bästa julkalendrarna, tillsammans med Pelle Svanslös, Julens hjältar och Tjuvarnas jul.

Att se gamla julkalendrar med barnen

Att låta barnen se en julkalender du själv minns är ett fint sätt att dela en jultradition. Några saker är bra att veta:

• Tempot är lugnare i de äldsta kalendrarna. Teskedsgumman och Trolltider funkar ofta bäst för förskolebarn, medan Greveholm och Ture Sventon passar lite äldre barn som gillar mysterier.
• Det kan bli läskigt. SVT sätter inga åldersgränser utan skriver att kalendern ska passa alla från 5 till 100 år, men vad som är skrämmande är individuellt. Titta gärna på första avsnittet tillsammans.
• 24 avsnitt är mycket. Enligt SVT motsvarar en julkalender ungefär fyra långfilmer, så det går bra att ta det i egen takt och se en ny klassiker i stället för årets serie.

Kombinera gärna lucköppningen med lite julpyssel för barn under väntan på julafton.

Vanliga frågor om gamla julkalendrar

Vilken var den första julkalendern i SVT?

Titteliture från 1960. Den sändes från första advent och var samma produktion som i Sveriges Radio.

Vilken var den första julkalendern i färg?

Herkules Jonssons storverk från 1969.

Vilka julkalendrar har gått i repris som årets julkalender?

Gumman som blev liten som en tesked (1967) visades igen 1976 och Trolltider (1979) visades igen 1985.

Finns alla gamla julkalendrar kvar?

De flesta finns bevarade i SVT:s arkiv, men från 1962, 1964, 1965 och 1966 finns bara enstaka avsnitt kvar.

Källor

• Julkalendern i Sveriges Television, Wikipedia
• Julkalendern och lucköppningen, SVT
• Julkalendrar vi minns: här streamar du dem, tv.nu
• Wikidata: Q3189895