2026-10-20

Barnprogram 70-talet: gamla svenska klassiker vi minns från tv

Anna Svensson

Författare

Ett 70-talsvardagsrum med en gammal tv i trä, mönstrad tapet, en stickad trasdocka och träleksaker på mattan

Barnprogram på 70-talet betydde Magnus, Brasse och Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter, Beppe Wolgers i sängen med sina dockor, Staffan Westerbergs Vilse i pannkakan och Bengt Alsterlinds Hajk. Det var decenniet då SVT för första gången hade en egen redaktion för barnprogram, och många av programmen gjordes med samma ambition och budget som vuxen-tv. Flera av klassikerna går att se i SVT:s Öppet arkiv i dag.

Här är de barnprogram som oftast nämns när 70-talets barn minns sin barn-tv, med år och vad de handlade om.

Barnprogram	År	Minns för
Beppes godnattstund	1968–1974	Beppe Wolgers och dockan Sigrid på pottan
Hajk	1971–2003	Bengt Alsterlinds pyssel och experiment
Drutten och Gena	1971–1979	Dockorna Drutten och krokodilen Gena
Barnjournalen	1972–1991	Nyheter för barn med knattereportrar
Fem myror är fler än fyra elefanter	1973–1975	Bokstäver och siffror med Magnus, Brasse och Eva
Tårtan	1973	Tre sjömän som tar över ett bageri
Den vita stenen	1973	Fia och Hampus och deras utmaningar
Doktor Krall	1974	Doktorn som hjälper sjuka djur
Vilse i pannkakan	1975	Staffan Westerbergs dockor och Storpotäten
Pojken med guldbyxorna	1975	Byxorna med pengar som aldrig tar slut
Kalles klätterträd	1975	Kalle och morfar uppe i trädet
Boktipset	1976	Stefan Mählqvist i den regnbågsfärgade soffan
Trazan och Banarne	1976	Musik, film och Nicko och Pulver
Farbror Frippes skafferi	1976	Martin Ljung och burkarna med sånger
Urcellen Ellen	1978	Lärde barnen om de fem sinnena

Varför kallas 70-talet barnprogrammens guldålder?

När Sverige 1969 fick sin andra tv-kanal skapades för första gången en redaktion för barnprogram. Ingrid Edström var den första chefen för TV2:s barn- och ungdomsredaktion, från 1969 till 1979, och under hennes tid fick barnprogrammen hög status. Sändningsåret 1976/1977 hade barnredaktionen den näst största budgeten på TV2, dubbelt så stor som sportens, enligt tidskriften Respons recension av Malena Jansons bok När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen.

TV2:s målsättning var tydlig: “Barnprogrammen skall våga ta upp alla ämnen och bryta tabun.” Barn sågs som hela människor med rätt till kunskap, och därför gjordes program om svåra saker och starka känslor, till exempel dramaserier om döden. Etablerade författare, animatörer och skådespelare engagerades för att göra barn-tv. Malena Janson, kulturjournalist och forskare, beskriver i sin bok skillnaden mot i dag så här, enligt SVT: “Vi levde då i självförtroendets era och idag lever vi i ängslighetens era”.

Samtidigt fanns det mycket mindre att välja på. Barnprogrammen sändes vid fasta tider, och alla barn i Sverige såg samma program. Det förklarar varför så många vuxna i dag kan sjunga samma signaturmelodier.

Fem myror är fler än fyra elefanter och Från A till Ö: bokstäver, siffror och ord

Fem myror är fler än fyra elefanter är det barnprogram som nästan alla listor börjar med. Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus lärde barnen bokstäver, siffror och skillnaden på här och där, med humor i varje inslag. Barnprogrammet sändes 1973–1975, och 1977 gick det som julkalender. Café räknar till 58 program med de tre.

I Från A till Ö (1974–1975) växte Hedvigs näsa varje gång hon låtsades förstå ett svårt ord, och ugglan Helge hjälpte henne att hitta rätt betydelse. Till programmet kom även viktiga gäster, som Olof Palme som förklarade begreppet demokrati för barnen.

Urcellen Ellen, Hajk och Barnjournalen: fakta för nyfikna barn

Kroppen från 1975 förklarade varför vi måste andas, med Jan Bergqvist som både den frågvisa pojken Kalle och den förklarande Janne. Urcellen Ellen, som gick första gången 1978, följde en flicka på ett sjukhus som får ett mikroskop, och i mikroskopet bor den rosa Urcellen Ellen som lär henne om de fem sinnena.

Lite äldre barn såg Hajk. “Tjipp och välkommen till Hajk!” sa programledaren Bengt Alsterlind, som visade hur man gör burktelefoner och knäppnötter. Hajk sändes 1971–2003, och namnet är enligt Café en förkortning för Helfestligt, Allmänbildande, Jätte-intressant, Kunskapsorienterande. I Sant och sånt, med premiär 1972, förklarade Staffan Ling och Bengt Andersson med experiment hur saker fungerar.

Barnjournalen hade också premiär 1972 och presenterade nyheter så att barn förstod dem, med 9–13-åriga knattereportrar runt om i landet. Programledaren Bengt Fahlström fick Stora journalistpriset 1979 för arbetet med programmet, som sändes ända till 1991.

Beppes godnattstund och Drutten och Gena: dockor för de yngsta

Beppes godnattstund sändes i fem omgångar mellan 1968 och 1974. Beppe Wolgers låg i pyjamas och nattluva i en säng med trasdockorna Hungran, Busan, Gäspan och Kraman, som inte ville sova. Dockan Sigrid satt på pottan, och varje avsnitt slutade med att hon ropade “fäääääärdig!” och väckte Beppe som precis hade somnat. Beppes godnattstund finns i Öppet arkiv.

Drutten och Gena var två dockor som från början var ryska sagofigurer ur Eduard Uspenskijs barnbok om krokodilen Gena. Agneta Bolme Börjefors gjorde rösten till Drutten och Sten Carlberg rösten till Gena, och närmare 700 avsnitt spelades in mellan 1971 och 1979, i olika kaféprogram. Drutten var ett djur av obestämd art, medan Gena var en krokodil.

Doktor Krall och Farbror Frippes skafferi: mer lek och lärande

I Doktor Krall från 1974, skapat av Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer, hjälpte en märklig doktor sjuka råttor, paddor och kaniner i korta femminutersavsnitt. Farbror Frippes skafferi hade premiär 1976, och där öppnade Martin Ljung burkar som innehöll bilder, sånger och ramsor i stället för kaffe och kakor. I Kalles klätterträd från 1975 berättade Kalle för sin morfar om skolan, affären och Emma, uppe i sitt träd. Tisdagskul med Manne började 1974 och sändes i 13 år. Clownen Manne tecknade sina repliker samtidigt som han sa dem, så att även döva och hörselskadade barn kunde följa med.

Dramaserierna: Den vita stenen och Pojken med guldbyxorna

70-talet gav också barnen berättande dramaserier. Den vita stenen från 1973 gick i 13 delar och bygger på Gunnel Lindes bok om vännerna Fia och Hampus. De utmanar varandra om vem som ska äga den vita stenen: Hampus måste måla ett ansikte på kyrkklockan, och Fia måste vara tyst en hel dag. I förskolor och lågstadier blev vita släta stenar plötsligt hårdvaluta. Den vita stenen finns i Öppet arkiv.

I Pojken med guldbyxorna från 1975 hittar pojken Mats ett par byxor vars fickor är fulla av sedlar som aldrig tar slut. Serien bygger på Max Lundgrens roman, och Mats spelades av Harald Hamrell. Pojken med guldbyxorna blev långfilm 2014. Tjejerna gör uppror från 1977 gick bara i tre delar, men serien om fyra 13-åriga flickor som startar en upprorsklubb gjorde stort intryck.

Humor och bus: Tårtan, Trazan och Kapten Zoom

Tårtan hade premiär 1973 och gjordes i 14 avsnitt. Bröderna Frasse, Janos och Hilding lämnar sjömanslivet och tar över ett bageri i Stockholm utan att kunna baka. Mjölet yr, grädden kladdar och någon röker, vilket i dag hade varit otänkbart i ett barnprogram. Bröderna spelades av Krister Broberg, Jan Lööf och Mats G Bengtsson, och Tårtan finns i Öppet arkiv.

Trazan och Banarne sändes först som jullovsmorgon 1976. Lasse Åberg och Klasse Möllberg bjöd på musik, film och sketcher, och i inslaget med Nicko och Pulver satt två figurer på ett staket och drog dåliga vitsar. Enligt Café raderades den första omgången av en SVT-tekniker redan i slutet av 70-talet, och den har därför aldrig kunnat visas i repris.

Kapten Zoom, spelad av Anders Linder, var en grönklädd rymdvarelse som kom till jorden 1976 för att undersöka människorna, i fem avsnitt i programmet Halv fem. Han besökte bland annat ett reningsverk för att ta reda på vart bajset tar vägen. Manuset skrevs av Anna Roll, och Kapten Zoom gjorde senare comeback i sommarlovsprogrammet Vintergatan 5A.

Förstörde Vilse i pannkakan en generation? Kritiken mot 70-talets barn-tv

Den vanligaste kritiken mot barn-tv på 70-talet är att den var konstig, tråkig och vänstervriden. Redan då kom anmälningar till Radionämnden. En anmälan 1972 protesterade mot att alla vuxna i programmen hade långt hår och skägg. Bilden cementerades med debattboken Mediavänstern 1983, som menade att barnredaktionen på TV2 försökte påverka sina unga tittare.

Enligt Respons fälldes inte ett enda barnprogram för att ha varit partiskt under 70-talet, men flera varnades. Ville, Valle och Viktor, som sändes 1970, 1972 och 1977–1978, fick en anmärkning. Jörgen Lantz, som spelade Ville, blev senare björnen Björne i Björnes magasin. Myten om att Staffan Westerberg och Vilse i pannkakan förstörde en hel generation är också senare. Enligt Malena Janson var det ingen som var upprörd när serien visades, utan diskussionen kom 20 år senare. Vilse i pannkakan från 1975 handlar om en pojke som inte vill äta upp sin pannkaka och i stället fantiserar om varelserna som bor i den.

Kan dagens barn titta på 70-talets barnprogram?

Ja, en hel del av barnprogrammen ligger i SVT:s Öppet arkiv, bland annat Beppes godnattstund, Tårtan, Vilse i pannkakan, Farbror Frippes skafferi, Tisdagskul med Manne, Tjejerna gör uppror och Den vita stenen. Fem myror är fler än fyra elefanter finns där som julkalendern från 1977, liksom julkalendern Trolltider från 1979. Öppet arkiv kan bara ses i Sverige. I vår guide till gamla barnprogram och var du ser dem i dag går vi igenom hur arkivet fungerar.

Tempot är långsamt och en del barn blir rädda för Storpotäten eller dockorna. Malena Janson ser inte det som något farligt. “Att bli rädd är en del av livet”, sa hon till SVT, och menade att kulturen är en trygg plats att öva på det. Det fungerar bäst om ni tittar tillsammans och pratar om det ni ser, så att barnet kan fråga varför Beppe ligger i en säng med dockor eller varför bagarna i Tårtan röker.

Mer att veta om 70-talets barn-tv

Vilka julkalendrar gick på 70-talet?

Två av de mest kända är Fem myror är fler än fyra elefanter från 1977, med bokstäver på luckorna i stället för siffror, och Trolltider från 1979. Båda finns i Öppet arkiv.

Hur skiljer sig 70-talets barn-tv från senare decennier?

På 70-talet fanns bara SVT, och nästan allt var svenska produktioner eller dockfilmer från Östeuropa. På 80- och 90-talet kom mer tecknat och, med TV4, konkurrens om barnen. Läs om nästa generations favoriter i vår artikel om barnprogram på 90-talet, eller se hela linjen från 60-talet till i dag i svenska barnprogram.

Vilka barnprogram från 70-talet höll i sig längst?

Hajk sändes ända till 2003, Barnjournalen till 1991 och Sant och sånt till 1987. Boktipset med Stefan Mählqvist började 1976 och gick i över 200 avsnitt, med Loudon Wainwright III:s The Swimming song som signaturmelodi.

Vanliga frågor om barnprogram på 70-talet

Vilket var det mest populära barnprogrammet på 70-talet?

Fem myror är fler än fyra elefanter nämns först på i stort sett alla listor. Programmet med Magnus, Brasse och Eva sändes 1973–1975 och som julkalender 1977.

Vem var programledare i Hajk?

Bengt Alsterlind, som hälsade tittarna med “Tjipp och välkommen till Hajk!”. Programmet sändes 1971–2003.

Vad handlar Den vita stenen om?

Om vännerna Fia och Hampus som utmanar varandra om vem som får äga den vita stenen. Serien från 1973 gick i 13 delar och bygger på Gunnel Lindes bok.

Var kan man se gamla barnprogram från 70-talet?

I SVT:s Öppet arkiv, som bara kan ses i Sverige. Där finns bland annat Beppes godnattstund, Tårtan och Vilse i pannkakan.

Källor