Hantera skoltrötthet

Som förälder kan det vara hjärtskärande att se sitt barn gå från att älska skolan till att dra sig för varje morgon. Kanske har du märkt att ditt barn verkar tappat gnistan, klagar på huvudvärk eller magont innan skolan, eller helt enkelt säger "jag orkar inte" oftare än vanligt. Du är inte ensam med dessa bekymmer.

Skoltrötthet barn har blivit ett allt mer erkänt problem i Sverige, och statistiken är talande. Bara hälften av eleverna i grund- och gymnasieskolan uppger att de kan [koncentrera sig på lektionerna](https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/ny-undersokning-manga-elever-har-svart-att-koncentrera-sig-i-skolan/), medan fyra av tio lärare upplever att eleverna inte har studiero på de flesta lektioner. Särskilt drabbade är tjejer, elever på fristående skolor och elever med utländsk bakgrund.

Men här kommer det viktiga: skoltrötthet är hanterbar. Med rätt kunskap, tålamod och strategier kan du hjälpa ditt barn återfinna motivationen och glädjen i lärandet. Den här artikeln ger dig konkreta verktyg och en djupare förståelse för vad som händer när barn tappar skollusten – och framför allt hur ni tillsammans kan ta er ur det.

Vad är skoltrötthet egentligen?

Skoltrötthet är mer än bara en dålig dag eller tillfällig motvilja. Det handlar om en djupare känsla av utmattning, omotivation och ointresse för skolarbetet som påverkar barnets allmänna välmående. Som [GymnasieGuiden beskriver det](https://www.gymnasieguiden.se/reportage/skoltroett-det-finns-hjaelp-att-fa): "Att vara skoltrött innebär att eleven känner sig utmattad, omotiverad och ointresserad av skolarbetet. Detta kan vara en tillfällig känsla men kan också bli långvarig om ingen åtgärd vidtas."

Till skillnad från vanlig lathet eller trotsighet, som ofta är tillfällig och situationsbunden, är skoltrötthet en mer genomgripande upplevelse. Barnet kanske verkligen vill klara skolan bra, men känner sig helt enkelt för utmattad eller hopplös för att orka.

Hemma kan du märka tecken som att barnet blir irriterat när skolan kommer på tal, har svårt att komma igång med läxor trots påminnelser, eller verkar ha tappat intresset för ämnen som tidigare var roliga. Fysiska symtom som huvudvärk, magont eller konstant trötthet är också vanliga – kroppen reagerar på den psykiska stressen.

Det viktiga att komma ihåg är att skoltrötthet barn ofta är ett tecken på att något inte fungerar, inte att barnet är lat eller bortskämt. Det är barnets sätt att signalera att det behöver hjälp och stöd.

Varför uppstår skoltrötthet? - De vanligaste orsakerna

För att kunna hjälpa ditt barn behöver du förstå vad som ligger bakom skoltröttheten. Orsakerna är ofta komplexa och kan vara en kombination av flera faktorer.

Skolrelaterade faktorer spelar en stor roll. När undervisningen känns irrelevant eller för svår att hänga med i, tappar många barn motivationen. Koncentrationssvårigheter förvärras av bristande studiero – något som [fyra av tio lärare bekräftar](https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/ny-undersokning-manga-elever-har-svart-att-koncentrera-sig-i-skolan/) är ett problem i deras klassrum. Negativa relationer med lärare eller klasskamrater kan också göra att skolan känns som en plats man hellre undviker än besöker.

Individuella faktorer är lika viktiga att beakta:

Psykisk ohälsa som ångest eller depression påverkar kraftigt barnets förmåga att känna motivation

- Sömnbrist är en ofta förbisedd orsak – forskning visar att många ungdomar inte får tillräckligt med sömn

- Prestationsångest kan skapa en ond cirkel där rädslan för att misslyckas gör att barnet undviker att ens försöka

Sociala faktorer kan inte heller ignoreras. Mobbning eller känsla av utanförskap gör skolan till en stressande miljö. Även hemförhållanden spelar in – om familjen går igenom svåra tider eller om det saknas stöd för skolarbetet hemma, påverkar det barnets skolmotivation.

Aktuella trender och ny forskning

Forskningen kring skoltrötthet barn utvecklas ständigt, och nya insikter ger oss bättre verktyg för att hjälpa våra barn. Ett spännande forskningsprojekt [utvärderar just nu effekten](https://ju.se/forskning/nyheter/nyhetsarkiv/2024-06-08-somnforskare-utvarderar-senare-skolstart.html) av att skjuta upp skolstarten till klockan 9.00, för att undersöka om det kan förbättra elevers sömn, koncentration och motivation.

En särskilt viktig upptäckt är att höga betyg inte är en garanti för fortsatt motivation. [Ny forskning visar tydligt](https://www.forskning.se/2025/05/23/betyg-hogre-studie/) att stödjande nätverk och goda relationer är viktigare än betyg för en lyckad övergång till högre studier. Det betyder att din relation med ditt barn och barnets upplevelse av stöd är avgörande – inte bara siffrorna på betyget.

Som skolminister Lotta Edholm uttrycker det: "Det är allvarligt att många elever inte kan koncentrera sig i skolan. Det ska inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer över undervisningen och skolans regler ska följas av alla."

Vanliga missuppfattningar som föräldrar bör undvika

Som förälder är det lätt att fastna i tankar som faktiskt kan förvärra situationen. En vanlig missuppfattning är att skoltrötthet bara är "lathet eller bortskämdhet". I verkligheten har skoltrötthet barn ofta komplexa, underliggande orsaker som behöver adresseras med empati och förståelse.

Många tror också att "högre krav och mer disciplin löser problemet". Men om grundorsaken är stress, ångest eller bristande stöd, kan ökad press göra situationen ännu värre. Barnet riskerar att stänga av ännu mer.

"Höga betyg garanterar motivation" är en annan myt som forskningen motbevisar. Som vi sett är relationer och välmående ofta viktigare än prestationer för att bevara skolglädjen.

Kanske den farligaste missuppfattningen är att "barnet växer ur det av sig själv". Utan rätt stöd kan skoltrötthet leda till långvariga konsekvenser för både utbildning och självkänsla. Tidig intervention är nästan alltid mer effektiv än att vänta och se.

Så upptäcker du tidiga varningssignaler

Att känna igen skoltrötthet barn tidigt ger dig bättre chanser att hjälpa ditt barn innan problemet blir större. Många av signalerna visar sig hemma, inte bara i skolan.

Förändringar i beteende är ofta det första du märker:

- Barnet blir irriterat eller ledset när skolan kommer på tal

- Börjar hitta ursäkter för att slippa läxor eller skolaktiviteter

- Fysiska symtom som återkommande huvudvärk eller magont

Emotionella signaler är lika viktiga att uppmärksamma:

- Ångest inför skolan

- Nedstämdhet eller hopplöshet kring framtiden

- Förändrade sovvanor – antingen svårt att somna eller att vilja sova hela tiden

Lägg också märke till om ditt barn tappar intresset för aktiviteter som tidigare var roliga, eller om frånvaron från skolan ökar. Ibland är motståndet mot att gå till skolan det tydligaste tecknet på att något inte står rätt till.

Konkreta strategier för att återupprätta motivationen

Första steget: Förstå och lyssna

Innan du kan hjälpa ditt barn behöver du förstå vad som händer. Det betyder att du måste skapa utrymme för äkta samtal. Välj en lugn stund när ni båda har tid och energi. Börja med öppna frågor som "Hur känns det att gå till skolan just nu?" eller "Vad är det svåraste med skolan för tillfället?"

Validera barnets känslor även om du inte förstår dem helt. Säg saker som "Det låter verkligen jobbigt" eller "Jag förstår att det känns tungt". Undvik att genast komma med lösningar eller råd – lyssna först.

En teknik som fungerar bra är att återspegla det du hör: "Om jag förstår dig rätt så känns det som att läraren inte ser dig, och det gör att du inte orkar bry dig om ämnet?" Detta visar att du verkligen lyssnar och ger barnet chans att korrigera eller fördjupa.

Samarbeta med skolan

Du behöver inte hantera detta ensam. Skolan har både ansvar och resurser för att hjälpa. Kontakta klassföreståndaren eller ämneslärare när du märker tidiga tecken på skoltrötthet barn. Vänta inte tills problemet blivit akut.

Förbered dig inför mötet genom att anteckna konkreta exempel på vad du observerat hemma. Ta också med ditt barn i planeringen – vad vill hen att du ska ta upp? Målet är att skapa en gemensam handlingsplan där alla parter vet vad som förväntas.

Elevhälsan kan erbjuda allt från samtal med kurator till anpassningar i undervisningen. Följ upp regelbundet hur insatserna fungerar och var inte rädd för att justera planen om något inte ger resultat.

Hemmastrategier som fungerar

Hemma kan du skapa förutsättningar som stödjer ditt barns motivation. Struktur och rutiner ger trygghet, men de behöver vara flexibla nog att anpassas efter barnets behov. Kanske betyder det att läxläsning sker på eftermiddagen istället för kvällen, eller att ni delar upp stora uppgifter i mindre, mer hanterbara bitar.

Sätt realistiska mål tillsammans med ditt barn. Istället för "Du måste få bättre betyg" kan målet vara "Vi siktar på att du ska känna dig mindre stressad inför proven". Små framsteg förtjänar erkännande – det behöver inte vara stora belöningar, men uppmärksamhet på det som går bra.

Variation kan också väcka ny energi. Byt studiemiljö ibland, prova olika tekniker för att lära in saker, eller hitta sätt att koppla skolämnena till barnets intressen utanför skolan.

Prioritera återhämtning och välmående

Motivation kommer inte tillbaka om grundbehoven inte är tillgodosedda. Sömn är kritiskt – [forskning visar](https://ju.se/forskning/nyheter/nyhetsarkiv/2024-06-08-somnforskare-utvarderar-senare-skolstart.html) att många ungdomar inte får tillräckligt med vila, vilket direkt påverkar deras förmåga att koncentrera sig och känna motivation. Arbeta tillsammans för att skapa bättre sömnrutiner.

Fysisk aktivitet är en kraftfull motivationsbooster. Det behöver inte vara organiserad idrott – promenader, dans eller lek fungerar lika bra. Rörelse minskar stress och förbättrar humöret.

Glöm inte heller bort fritidsaktiviteter som bygger självkänsla. När barn känner sig duktiga och uppskattade inom andra områden, påverkar det deras allmänna motivation positivt. Du kan hitta inspiration för [aktiviteter för barn](https://barnzonen.se/artiklar/aktiviteter-for-barn) som kan hjälpa till att balansera vardagen.

När ska du söka professionell hjälp?

Ibland räcker inte föräldrarnas och skolans stöd. Det finns varningssignaler som kräver professionell hjälp: om ditt barn uttrycker hopplöshet eller tankar om att skada sig själv, om skoltrötthet barn pågått i flera månader utan förbättring, eller om det påverkar barnets förmåga att fungera i vardagen.

Börja med elevhälsan på skolan – de kan ofta erbjuda första linjens stöd. För mer omfattande hjälp kan du kontakta barnhälsovården, vårdcentralen eller Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Förbered ditt barn på att träffa professionella genom att förklara att det handlar om att få hjälp, inte att något är fel med hen. Många barn känner lättnad över att få prata med någon utomstående som förstår deras situation.

För mer information om [psykisk hälsa hos barn](https://barnzonen.se/artiklar/psykisk-halsa-hos-barn) och [tecken på utmattning hos barn](https://barnzonen.se/artiklar/tecken-pa-utmattning-hos-barn), kan du läsa mer på Barnzonen.

Olika strategiers för- och nackdelar

Individuella samtal och stöd ger skräddarsytt hjälp och kan upptäcka problem tidigt, men kräver resurser och tid som inte alltid finns tillgängligt.

Målstyrning och struktur skapar tydlighet och gör det lättare att följa utvecklingen, men kan skapa ökad press om målen är orealistiska eller om barnet redan känner sig överbelastat.

Den forskning som pågår om senare skolstart visar lovande resultat för sömn och koncentration, men kräver stora organisatoriska förändringar och kan påverka familjerutiner och fritidsaktiviteter.

Skolbyte kan ibland vara en lösning om miljön är giftig eller om barnets behov inte kan tillgodoses, men det är sällan en snabbfix och kan skapa nya utmaningar.

Långsiktiga strategier för att bevara skolglädjen

Att återfå motivation är bara början. För att skapa hållbar skolglädja behöver du hjälpa ditt barn utveckla resiliens och egna copingstrategier. Det betyder att lära sig hantera motgångar, att be om hjälp när det behövs, och att förstå att alla har svåra perioder.

Bygg upp barnets självkänsla genom att uppmärksamma ansträngning, inte bara resultat. "Jag såg hur hårt du jobbade med den uppgiften" värderar mer än "Bra betyg!".

Skapa en hållbar balans mellan prestationer och välmående. Hjälp ditt barn förstå att det är okej att inte vara bäst på allt, och att vila och återhämtning är lika viktiga som prestation.

Förbered också övergångar mellan skolstadier genom att prata om vad som komma ska och vilka resurser som finns tillgängliga. Information om [förskola och skola](https://barnzonen.se/kategorier/forskola-skola) kan hjälpa dig att stötta ditt barn genom dessa förändringar.

Framtiden börjar med förståelse och hopp

Skoltrötthet barn kan kännas överväldigande, både för barn och föräldrar. Men kom ihåg att det är ett problem som går att lösa med rätt stöd och strategier. Förändring tar tid och kräver tålamod från alla inblandade.

Det viktigaste du kan ge ditt barn är din närvaro och ditt stöd. Visa att du tror på hen även när hen inte tror på sig själv. Sök hjälp när du behöver det – både för ditt barn och för dig själv som förälder.

Målet är inte bara att få tillbaka motivationen för skolan, utan att bygga en hållbar relation till lärande som kommer att tjäna ditt barn genom hela livet. Varje litet steg framåt är värt att fira, och med tid och stöd kan skolglädjen återvända starkare än någonsin.